Mm hörni, Chateau du Versaille kan jag nu bocka av på min "att göra i Paris-lista". I går var den välsignade dagen som jag tog tåget i en dryg timme till Versaille. Jag var till en början lite orolig att jag inte skulle hitta från stationen till palatset, då stationen jag anlände till låg längre bort än den som de flesta turister väljer att åka till i Versaille. Men det gick som smort, efter en liten bit var det bara att följa strömmen och snart trånade dem magnifika guldgrindarna upp sig lite längre fram. Det var supermycket människor där, och det stod säkert ett hundratal charterbussar utanför. Med biljetten i handen och väl inne i slottet, lyssnandes till en audioguide ( man får väl passa på att försöka bli lite bildad när man väl är där ) betraktade Vi takmålningar som tagit tre år att färdigställa, gulddraperade sängar och spegelklädda rum. Det var kung Louis XIV som lät bygga palatset, och nog gjorde han ett bra jobb, inte undra på att stället är så välbesökt. 

 

Sen var det ju dags för trädgården också, jag hade inte den blekaste om att området var så jäkla stort, med trädgården och omgivande parker omfattar det hela 8 kvadratkilometer (whaaaat?!). Jag käkade min medhavda baguett på en torr gräsplätt med utsikt mot snirkelgräset och fontänen på palatsets framsida (baksida?) och gick sedan in i den skog som man figursklippt gångar i, liknande en labyrint, och fick stark Harry Potter-känsla (i film nr 4 utspelar sig slutscenerna i en labyrint). Vandrade runt i parken och knäppte massa bilder i nån timma till innan det var dags för hemfärd, återigen bara att följa strömmen till närmsta station och hoppa på första bästa tåg tillsammans med, kanske en aning vilsna, amerikaner.

 

När jag sedan kommer hem och upptäcker att Amy Schumer lagt ut en bild från Versaille alldeles nyligen försöker jag febrilt komma ihåg om jag sett någon som liknat henne där, såg jag inte nån med precis en sån klänning?, men tvingas till slut inse den bittra sanningen att nej det gjorde jag inte, attans också...

 

Intressanta slutsatser jag kan dela med mig av?: Mycket är komplicerat i Frankrike (ex. barnen behöver inför varje nytt skolår fylla i och läsa igenom en mindre roman med skol-info), och alla är hövliga, om än på något dåligt humör, men alltid hövliga "hej, hejdå, tack, snälla..." viktigt viktigt viktigt att tänka på när man går i affärer etc.

 

Kort och gott, allt är bra, vädret fortsatt varmt och strålande sol, jag kommer väl överrens med familjen och förbättrar min köttiga matlagning drastiskt (woho!..eller..jo men det är nog faktiskt bra..)

 

Here are the pics! <3